Check-list

Nu är jag redo att hämta barnen på dagis/skola och sedan åka till flygplatsen. Barnen är lediga må - on nästa vecka och det är därför vi passar på att åka till deras farmor och farfar i Dublin.

Ibland undrar jag om jag överdriver, men jag gillar inte att komma hem till ett ostädat hus och höga tvättberg - och nu är hela att-göra-listan avklarad. Jag är lika förvånad varje gång att vi faktiskt kommer iväg...:

• Väskorna packade (fattas bara annat!)
• In-checkning avklarad
• Frysen måttligt tömd för att minska följderna av ev. strömavbrott.
  
• Hela huset dammsuget
• Badrummen städade
• Tvättkorgarna nästan tomma
• Diskmaskinen körd
• Soporna kastade
  
• Värmen reglerad så den kommer på innan vi kommer hem
• Ena bilen inkörd i garage (inkl. allt plock det medför)
• 2 inlämningsuppgifter färdigskrivna i datorn, samt 1 redan inskickad
• Utkast till uppsats inskickat

En sak har jag lite dåligt samvete över. Jag har inte ens börjat läsa italienska boken som egentligen skall vara utläst till på onsdag. Jag orkar faktiskt inte heller ta den med mig... Nu tar jag semester i 5 dagar! På återseende :)

Fegis

Jag blev uppringd av bibblan igår för att den bok jag beställde i fredags hade kommit. Snabbt jobbat! Idag när jag hämtade den tog jag med mig kameran för att visa hur ett italienskt bibliotek kan se ut. Fast jag var feg och vågade inte ta några bilder där inne.

När man svänger av från gatan ser det ut så här. Trappan till biblioteket går upp år vänster.

Trapphuset. Porten som skymtar till vänster leder in i biblioteket. Detta är alltså Pavias kommunbibliotek. På bilderna ser det lite imponerande ut faktiskt.

Där inne må hända det är pampigt, men gammaldags på ett sätt som jag som svensk bibliotekarie har svårt att föreställa mig och förlika mig med. 4-5 meter högt i tak, helt fyllda med gamla uppslagsverk och andra inbundna löpande serier. Det saknar varje känsla av inbjudan till läsning som jag är van vid att man lägger vikt vid på svenska bibliotek. Dessutom finns nästan alla böcker i magasin så det är inte så mycket att strosa runt i och låta sig inspireras av heller.

(Här skulle jag sätta en bild på "mitt" svenska kommunbibliotek som ser mycket typiskt svenskt ut, men jag hittar ingen exteriör bild på kommunens hemsida...)

Ps. Till er som kommenterade förra inlägget har jag lagt upp svar bland kommentarerna i det inlägget!

5 år

...kan samtidigt vara en oändligt lång tid, eller susa förbi på ett kort ögonblick.

Idag för 5 år sedan kom jag ner till Italien. Sambon hade jobbat här sedan sommaren, men jag och dottern bodde hemma hos mina föräldrar under hösten. Den 11 Oktober 2004 föddes en liten lillebror och han var 7 veckor när vi reste ner till huset i Italien. Så för honom är dessa 5 år ett helt liv! (För nytillkomna nyfikna läsare finns det mer att läsa om bakgrunden)

Efter 5 år:
...går jag fortfarande till frissan i Sverige. Hittade värdens bästa frisör den hösten för 5 år sedan när jag bodde hos mamma och pappa. Har just beställt tid till 28 dec :)
...är språket fortfarande det största hindret. På senaste tiden tycker jag t o m att min italienska blivit sämre :(
...har vi sett hunnit se mycket av Italien - men ännu mer återstår!
...ser livet inte så annorlunda ut mot hur jag föreställer mig det skulle ha gjort i Sverige. Det finns en vardag att anpassa sig till var man än bor och vilka omständigheterna än är.

Nostalgi i adventstid

Min mamma har broderat en hel hög med otroligt fina adventskalendrar. Två av dem hänger på väggen överbelamrade med paket i väntan på två små ivriga barn. Min egen (hembroderade) fick jag ganska sent, kanske var jag redan tonåring (?). Jag kommer ihåg att mamma satte en karamell från en twistpåse för varje dag (vet ni att man kan pilla ut dem från baksidan och sedan peta till pappret så det inte syns att men varit där och nallat!?) Numera är ringarna bortpillade och det är en fin julbonad som inte kommit upp på väggen än.

Däremot låg denna ljuvliga kalender tillsammans med barnens som jag letade fram idag. Den hade jag när jag som barn, men jag kommer inte ihåg vad som lades i fickorna. De är otroligt trånga!

Det kanske finns fler i Generation X som känner igen den!? Den känns väldigt 70-tal!

Lägga på ett kol

Hösten har blivit mycket mer plugg och sjukdom än jag hoppats och kunnat föreställa mig. Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig och vissa saker är svåra att förutsäga. På fredag ska åker vi till Dublin och svärföräldrarna och då tänkte jag faktiskt ta semester i fem dagar och försöka njuta av ledig tid och familjen.

Därför ska jag denna veckan göra klart 3 inlämningsuppgifter i engelska (normalt 1 per vecka), skriva minst 4 sidor för att komma igång med en uppsats och läsa en bok på italienska (inkl svar på 15-20 frågor). Klarar jag detta slipper jag sessutom ha något överhängande så fort vi kommer hem igen. Jag vill bara bli klar med allt nu så jag äntligen kan få göra ingenting :)

För att lätta upp lite smaskar jag lussebullar från helgens bak och lyssnar på Carola för fulla muggar!

Jättefluffiga och goda blev de. Mmmm

38 presenter i en skokartong

(Inga paket de 5 dagar vi är bortresta)

Idag lyckades jag nästan 2 gånger...

...men nådde inte riktigt ända fram.

• Först trodde jag skulle lyckas få mitt intyg till CSN från Agenzie delle entrate fortare än någonsin. Innan jag hade det i hand visade det sig dock att något inte stämde så jag måste tillbaka med en kopia av ett dokument nästa vecka.
• Sen trodde jag jag lokaliserat en bok jag behöver låna för en liten uppsats jag ska skriva på engelskan. Men det hade jag inte, inte riktigt. Jag hoppas, men vågar inte riktigt tro att den nu är fjärrbeställd från ett annat bibliotek två kvarter bort (men som var stängt idag)

Det är alltså ungefär vad man förväntar sig efter några år i Italien. Måste ändå säga att jag känner mig nöjd att ha uträttat så mycket även om resultatet låter vänta på sig :)

Det artar sig

Igår när sonen var sjuk kunde jag sitta ner och plugga en hel del, med ett och annat avbrott för kräk och toabesök. Idag har han varit sig själv igen och det är lönlöst att ens försöka sätta mig ner. Det ska byggas lego, spelas spel, ätas och det ena med det tredje i en aldrig sinande ström.

Det var aktivering som behövdes och istället för att plugga passade jag på att städa och tvätta mellan varven. Sen åkte vi och handlade - så nu kan vi baka lussebullar i helgen. Storasyster frågar varje dag när vi äntligen ska baka. Lussebullar är hennes absoluta favorit :)

Medan den färdigköpta lasagnen (jag har helt tappat aptiten och därmed lust att laga mat sedan jag var magsjuk i förra veckan) stod i ugnen och barnen satt framför TVn passade jag på att röja undan på en sidobänk i köket och plocka fram adventsstaken.

Dottern har spanat in lådorna med julpynt i tavernan som jag lyfte fram igår kväll: "Kan vi pynta på lördag mamma. Snälla, kan vi det?" Jag känner mig ganska nöjd nu faktiskt. Jag har fått upp röda gardiner (dock ej julgardiner så de kan hänga kvar länge - mycket praktiskt!), köpt julstjärnor och tagit fram varenda ljusstake vi äger. Det är ganska mysigt som det är tycker jag.

Nedräkning

Just nu är det lugnt här. Kräkningar och diarréer har upphört och sjuklingen har till och med fått i sig lite mat i små portioner under em och kväll. Givetvis blir han hemma även imorgon så vi ser att det fortsätter gå på rätt håll, och jag vågar fortfarande inte hoppas att vi andra undgått att bli smittade.

Om bara dottern ville somna någon gång tänkte jag smyga ner i tavernan och öppna lådorna med julpynt. Dessutom måste jag se över vad som ev finns till barnens paketkalendrar innan jag får rusa ut i helgen och skaffa småpresenter. Det är verkligen inte många dagar kvar till 1:a advent nu och verkligen dags att se över vad vi har och om något behöver kompletteras! Mys mys.

Urlakad

De små energimängder jag lyckats skrapa ihop sedan vi tillfrisknat från förra veckans maginfluensa försvann imorse på de få sekunder som det tog för dottern att tala om att lillebror kräks på golvet i badrummet...

Så nu börjar vi om igen...

Jag har varit ute en runda och skjutsat dottern till skolan och varit på apoteket och laddat upp med vätskeersättning. Nu känner jag mest för att bädda ner mig och slippa stiga upp på resten av dagen.

Sicilianska härligheter

Det är snart två veckor sedan mina beställda härligheter från Butik Citronodlingen dök upp. Magsjuka och förlorad aptit har dock gjort att det mesta fortfarande står på hyllan och frestar. Olivoljan har vi öppnat och den är helt ljuvlig. När jag tittade in i butiken i förmiddags såg jag dessutom att det är specialpris denna veckan...

Jag är väldigt nyfiken på Torronen med pistagenötter (längst fram) och dottern tittar på den och suktar varje dag. När vi ändå väntat så här länge kanske vi spar den till första advent :) Torrone är vit nogat med nötter i som äts främst till jul här i Italien. Fast detta är första gången jag ser med pistagenötter.

Bra eller dåligt?

Jag har precis kommit hem från första träningspasset på flera veckor. Först skippade jag en vecka för jag var så stressad inför min tenta. Sedan missade jag en vecka till p g a maginfluensa. Jag känner mig så otroligt ynklig och svag. Jag orkade ingenting. Maginfluensa tar verkligen på krafterna.

Därför mottog jag de dåliga nyheterna som goda nyheter. Gymmet stänger 10 första dagarna i december för flytt. För just nu har jag verkligen ingen lust att träna :)

Happy day

Imorse trodde jag knappt mina öron när sonen innan vi stigit upp ropade ropade rakt ut från sitt rum: JIPPIE

Idag var nämligen dagen vi skulle åka och handla julpynt efter dagis och skola. Barnen skulle själva få välja och betala för pynt till sina rum.

Hur det gick?:
Dottern: Krubba med Jesus och Maria figurer. (Övriga kommer hon få i paket-kalendern) En färgad ljusslinga. Kostnad 14.80 €

Sonen: En liten plastgran (ca 40 cm). Guldglitter till granen. En färgad ljusslinga. Kostnad 9 €

Bästa julpyntet hittar vi i trädgårdsaffärerna. Stormarknaderna har bara skit. När vi var där passade jag på att köpa 4 minijulstjärnor (blommorna alltså) att pryda vår låga, långa bokhylla.

2 mycket nöjda barn har ny pyntat sina rum och ligger och sover i ljusslingornas sken!

5 steg före

Vi är friska sedan några dagar tillbaka och har ägnat dagarna åt att inte bara ta igen en massa utan även försöka komma fem steg före vad gäller både studier och advents-, lucia- och julförberedelser. Nu går tiden verkligen undan fram emot jul.

Om tio dagar åker vi till Dublin och träffar släkten där innan jul sedan hinner vi inte mer än hem förrän sambon åker på jobb i USA i 8 dagar. Han är borta då alla juluppvisningar etc äger rum så det blir ett flängande och plannerande att få det att gå ihop. Det finns alltså ingen tid att förlora här :)

I lördags var vi inne i Milano och barnen övade för årets Luciatåg. Jag är så glad för denna möjligheten. Barnen med. Sonen var tveksam att delta och trots vissa koncentrationssvårigheter under övningen så försöker han verkligen lära sig texterna. Nästa helg är det övning igen!

Återfall?

Tack för alla hälsningar!

Här kommer en liten rapport från sjukstugan:

Igår verkade båda barnen helt friska och idag skulle allt återgå till det vanliga. Men sonen som var den som blev sjuk först av alla (i fredags) och redan har haft ett återfall tidigare i veckan har varit vaken med magont inatt igen. Nu avvaktar vi igen och ser vad som kommer av det.

Själv är jag inte sjuk längre, men det snurrar i huvudet och jag har ingen aptit så jag känner mig inte direkt pigg heller.